Särskilda boenden / Sjïere årromesijjieh

Särskilda boenden (äldreboenden) finns för att ge för service och omvårdnad till dig som är äldre och/eller har någon funktionsnedsättning och som har behov av särskilt stöd. Du behöver inte välja utförare. Strömsunds kommun har inte infört valfrihetssystem enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, utan kommunen driver alla särskilda boenden i egen regi.

Innehåll på sidan

Ansökan till särskilt boende
Hur länge får du vänta på plats?
Vilken hjälp får du på ett särskilt boende?
Genomförandeplan
Inflyttning
Eget hyreskontrakt
Utflyttning
Levnadsberättelse
Värdighetsgarantier
Att överklaga ett beslut
Syökemem sjïere årromesæjjan
Man guhkie åadtjoeh sijjen mietie vuertedh?
Mij viehkie akten sjïere årromesijjesne åadtjoeh?
Gåatan juhtemem
Jïjtsh leejjemelatjkoe
Olkese juhtemem
Jielemesaakestimmie
Vyörtegsvoetetjirkemh
Nænnoestimmiem laejhtedh

Ansökan till särskilt boende

Du själv eller en legal företrädare ansöker om plats i särskilt boende och skickar den till biståndsenheten. Du kan även göra en muntlig ansökan. Biståndshandläggaren gör en individuell utredning och bedömning av behovet och insatserna. Vid utredning och bedömning är du själv delaktig så långt det är möjligt. Särskilt boende är ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Hur länge får du vänta på plats?

För den som har ansökt och fått beslut om särskilt boende är det ofta viktigt att få flytta in så snart som möjligt. Om du tillsammans med dina anhöriga kan tänka dig olika alternativ inom kommunen kan väntetiden bli kortare än om du endast kan tänka dig att flytta till ett visst boende på en viss ort. Väntetiden från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum är en till två månader i medeltal.

Vilken hjälp får du på ett särskilt boende?

På ett särskilt boende finns vårdpersonal på plats dygnet runt. Det finns en enhetschef som leder vårdpersonalens arbete. Sjuksköterska eller distriktssköterska är på plats varje dag. Du har även tillgång till både arbetsterapeut och sjukgymnast som kan ge insatser.

Genomförandeplan

Du får personlig vård, omsorg och serviceinsatser utifrån dina behov och är själv med och bestämmer vilka aktiviteter du vill delta i och vad som gör din dag meningsfull. De insatser du behöver bestäms tillsammans med dig och skrivs ner i en så kallad genomförandeplan. Genomförandeplanen beskriver hur du vill få stöd och hjälp med olika insatser. Dina insatser följs upp vid behov tillsammans med personalen.

Inflyttning

Det är verksamhetschef eller enhetschef som tar kontakt med dig, din anhörig eller din gode man för att erbjuda dig plats. Då får du också information om rummets eller lägenhetens storlek, hyra och avgifter. Du får mer information, både muntligt och skriftligt, när du tackat ja till platsen. Några veckor efter att du flyttat in erbjuds du ett inflyttningssamtal.

Eget hyreskontrakt

Du som flyttar in får eget kontrakt på lägenheten. Kommunens fastighetsenhet gör ett hyreskontrakt och skickar direkt till boendet.

Utflyttning

Det går bra att säga upp bostaden i särskilt boende direkt till enhetschefen. Enhetschefen kan hjälpa till med en skriftlig uppsägning om så önskas. Det är tre månaders uppsägningstid vid utflyttning och en månad (kalendermånad) när uppsägning sker efter att hyresgästen avlidit. Undantag kan göras om det finns särskilda skäl, till exempel om en ny hyresgäst kan flytta in innan uppsägningstiden löpt ut.

Precis som i andra hyresrätter är det hyresgästen som ansvarar för utflyttning och utstädning. Oftast innebär det att någon anhörig tar hand om flytt och städ själva eller genom att anlita någon lokal städfirma. Har du frågor om utflyttning kan du prata med enhetschefen för det aktuella boendet eller med verksamhetschefen.

Levnadsberättelse

Att tänka på eller tala om livserfarenheter, att dela minnen och reflektera över det som hänt tidigare i livet kan medverka till att bevara självkänslan. Levnadsberättelse är en metod i äldreomsorgen när människor har svårt att minnas sitt liv, berätta och sätta ord på vad de tänker och känner eller föra sin talan.

Värdighetsgarantier

Äldreomsorgen i Sverige ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Så formuleras värdegrunden för äldreomsorgen i socialtjänstlagen. Med utgångspunkt från den värdegrunden har socialnämnden tagit beslut om lokala värdighetsgarantier.

För dig som bor i särskilt boende lovar vi att:

upprätta en genomförandeplan tillsammans med dig inom en månad
du får en kontaktperson
lyssna och ta hand om dina synpunkter
ta reda på hur du vill ha det kring maten så att måltiderna blir en trevlig stund
du som vill blir erbjuden att komma utomhus
du varje vardag blir erbjuden att göra något som känns meningsfullt för dig.

Att överklaga ett beslut

Det går att överklaga beslut enligt socialtjänstlagen (2001:453) om du är missnöjd med beslutet.

Åarjelsaemien

Sjïere årromesijjieh (voeresgåetieh) gååvnese ihke hoksehtimmiem jïh såjhtoem dutnjien vedtedh mij båeries jïh/jallh ov-verviem åtnah jïh daerpiesvoetem sjïere dåarjegistie åtnah. Datne ih daarpesjh darjoje veeljedh. Straejmien tjïelte ij leah veeljemesysteemem dorjesovveme numhtie guktie laakesne(2008:962) tjåådtje veeljemesysteeme LOV:i bïjre. Tjïelte gaajhkide sjïere årromesijjide jïjtje evtiedieh.

Syökemem sjïere årromesæjjan

Datne jïjtje jallh aktem saadthalmetjem sijjen mietie sjïere årromesijjesne syökh jïh viehkieaktesasse seedtien. Datne maahtah aaj aktem njaalmeldh syökemem darjodh. Viehkiegïetedallijem aktem aajne tjïelkestimmiem jïh vierhtiedimmiem daerpiesvoeteste jïh barkojste darjoen. Sjïere årromesijjie akte nænnoestimmiem viehkien mietie lea, numhtie guktie sosiaaledïenesjelaakesne (2001:453) tjåådtje.

Man guhkie åadtjoeh sijjen mietie vuertedh?

Sutnjan mij syökeme jïh nænnoestimmiem sjïere årromesijjien bïjre åådtjeme, lea sïejhme vihkeles åadtjodh gåatan juhtedh dan varki guktie gåarede. Jis datne dov lïhkesadtjigujmie maahtah ovmessie molsehth tjïeltesne ussjedidh maahta vuertemeboelhkem åeniehkåbpoe sjïdtedh enn jis datne ajve maahtah akten sjïere sæjjan akten sjïere voenese juhtedh. Vuertemeboelhkem syökemebiejjeste goske tjaangeme biejjiem mij faaleme, lea medtie akte gosk göökte askh.

Mij viehkie akten sjïere årromesijjesne åadtjoeh?

Sjïere årromesijjesne gååvnese såjhtoebarkijh barkosne abpe dygnem. Akte akteseåejvie gååvnese mij såjhtoebarkiji barkoe lijrehte. Skïemtjesåjhtere jallh dajvesåjhtere lea barkosne fïerhten biejjien. Datne aaj gaskesem barkoeterapeutine jïh skïemtjegymnastine åtnah mah maehtiejægan viehkiem vedtedh.

Datne jïjtsh såjhtoe, hokse jïh hoksehtimmiebarkoeh dov daerpiesvoetijste åadtjoeh jïh datne meatan jïh nænnosth magkeres darjomigujmie datne sïjhth meatan årrodh jïh mij dov biejjesne hijven darjoen. Dah barkoeh datne daarpesjh, nænnoste dov ektine jïh våålese tjaelien akten dorjesovvemesoejkesjisnie. Dov barkoeh daerpiesvoetesne dåereden barkiji ektine.

Gåatan juhtemem

Dïhte lea dajveåejviem jallh akteseåejviem mij gaskesadtemem datnine vaalta, dov lïhkesadtjine jallh dov buerie ålmine ihke dutnjien sijjem faaledh. Datne åadtjoeh aaj bïevnesh dan bïjre, man stoerre tjïehtjele jallh gåetieluhpiem lea, leejjeme jïh åasan bïjre. Datne jienebh bïevnesh åadtjoeh, njaalmeldh jïh tjaaleldh gåessie datne jeavoe sæjjan gijhteme. Naan våhkoeh mænngan datne gåatan juhteme, datnem faalen aktem gåatanjuhtemesoptsestallemem.

Jïjtsh leejjemelatjkoe

Datne mij gåatan jåhtah jïjtsh latjkoem gåetielåhpan åadtjoeh. Tjïelten gåetiereeremem aktem leejjemelatjkoem darjoen jïh rïekte årromesæjjan seedtien.

Olkese juhtemem

Hijven gåarede gåetieluhpiem sjïere årromesijjesne rïekte akteseåajvan nihtielidh. Akteseåejvie maahta tjaaleldh nihtielimmine viehkiehtidh jis vaajtelh. Nihtielimmieboelhke golme askh lea gåessie olkese juhtedh jïh aktem askem(kalendereaske) gåessie nihtielimmiem sjædta mænngan leejjemeguessie sealadamme. Joekehtsh maahta darjodh jis sjïere gaevhtie gååvnese, vuesiehtimmien gaavhtan jis akte orre leejjemeguessie maahta gåatan juhtedh eannan nihtielimmieboelhkem orrijamme.

Naemhtie guktie jeatjah leejjemegåetide, lea leejjemeguessiem mij dïedtem åtna olkese juhtedh jïh sjeakodh. Daamhtah lea lïhkesadtje mij juhtemem jïh sjeakomem darjoen jallh aktem sjeakome-firma. Jis datne naan gyhtjelassh juhtemen bïjre åtnah datne maahtah akteseåejvine daaletje årromesijjien bïjre soptsestidh jallh dajveåejvine soptsestidh.

Jielemesaakestimmie

Ussjedidh jïh saakestidh jielemesaakestimmiej bïjre, mojhtesh juekedh jïh reflekteeredh dan bïjre mij aerebe jieliemisnie heannadamme maahta meatan årrodh jïh jïjtjedomtoem gorredidh. Jielemesaakestimmie lea aktem vuekiem voereshoksesne gåessie almetjh geerve utnieh dej jielemen bïjre måjhtajidh, saakestidh jïh baakoeh bïejedh mejtie dah ussjedieh jïh domtoeh jallh altese saakestimmiem saakestidh.

Vyörtegsvoetetjirkemh

Voereshoksem Sveerjesne edtja naemhtie årrodh ahte båeries almetjh åadtjoeh vyörtegs jielemem jieledh jïh bueriedomtemh domtedh. Naemhtie vyörtegsvoetemaadtosne voeresalmetjidie sosiaaledïenesjelaakesne tjåådtje. Vyörtegsmaadtoste lea sosiaalemoenehtsem nænnoestimmiem vaalteme voenges vyörtegsvoetetjirkemi bïjre.