Huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning

För att ytterligare förstärka studie- och yrkesvägledningen har Strömsunds kommun även valt att innefatta förskola och förskoleklass i detta arbete då grunden för det livslånga lärandet läggs i förskolan.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning är en del av kommunens övergripande uppdrag och det är viktigt att detta arbete är likvärdigt i alla kommunens skolor. Utgångspunkten är att eleverna, oavsett skola, ska uppleva att de genom utbildningen lär för livet och att all personal på skolan arbetar för att varje elev ska få en helhet och känsla av sammanhang. Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolans alla stadier och ett underlag för att välja fortsatt utbildning.

För att tillgodose detta har Strömsunds kommun tagit fram denna huvudmannaplan för studie- och yrkesvägledning. Strömsunds kommuns verksamhet för utbildning återfinns i två förvaltningar; förskola och grundskola inom barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen (BKUF) och gymnasieskola och vuxenutbildning inom framtids- och utvecklingsförvaltningen (FUF). Denna plan gäller båda förvaltningarna och beslutas i barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) och kommunstyrelsen (KS).

Planen gäller för Strömsunds kommuns alla förskolor och skolor sedan läsåret 2020/2021 och ska revideras vid behov. Senaste revidering skedde 2024.

Huvudmannaplanen har tagits fram utifrån gällande skollag och läroplaner, de allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning och systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledning i grundskolan 2013 samt regionala rekommendationer för studie och yrkesvägledning i Region Jämtland Härjedalen.

Huvudmannaplanens övergripande syfte och mål

Syfte

Syftet med huvudmannaplanen är att alla elever oavsett skolform och skola ska få en likvärdig studie- och yrkesvägledning. Huvudmannaplanen ska utgöra en grund för skolenheternas årliga handlingsplaner för studie- och yrkesvägledning.

Målsättning

Den övergripande målsättningen för studie- och yrkesvägledning i Strömsunds kommun är att:

• All pedagogisk personal känner till, tar ansvar för och arbetar utifrån Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning och denna huvudmannaplan.
• Förskola och skola genomför och kontinuerligt förbättrar samarbetet med omgivande samhälle och arbetsliv i studie- och yrkesvägledande syfte.
• Alla elever i alla skolformer har tillgång till behörig studie- och yrkesvägledare.
• Alla elever får studie- och yrkesvägledning och möjlighet att utveckla sin valkompetens.
• Varje skolenhet utformar en handlingsplan för studie- och yrkesvägledning utifrån den målsättning som gäller för varje skolform. Rektor ansvarar för handlingsplanen som visar vad som ska göras och vem som är ansvarig.
• Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen har fokus på långsiktig utveckling och utgår från de nationella målen samt följer Skolverkets riktlinjer när det gäller systematiskt kvalitetsarbete.

Målsättningar för respektive skolform anges i slutet av denna plan.

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse både för den enskilde individen, men också för hela samhället. Valmöjligheterna inom skolan är stora och arbetsmarknaden är snabb och rörlig (Skolinspektionen, 2013). Detta innebär att individer ställs inför många valmöjligheter genom hela sitt studie- och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledning bidrar till kunskaper och möjligheter inom utbildning och arbetsliv (Skolinspektionen, 2013), kontakter och nätverk för eleverna ute på arbetsmarknaden och främjar elevernas beredskap inför arbetslivet (Skolverket, 2013). Det bidrar även till välgrundade val, att omval och studieavbrott minskar och att genomströmningen ökar (Skolverket, 2014), samt också till att tillväxten i förlängningen ökar. Det kan dessutom bidra till att stärka studiemotivation och leda till goda studieresultat (Skolinspektionen, 2014).

Att tillgodose elevers behov av studie- och yrkesvägledning lyfts fram i skollag, läroplan och de allmänna råden från Skolverket. Det framgår att studie- och yrkesvägledning är ett delat ansvar mellan skolans huvudman, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare (Skolverket, 2013). Det innebär att alla behöver känna till och ta ansvar för arbetet med att uppnå målen med skolans studie- och yrkesvägledning. Innehållet i denna plan är ett underlag för att möjliggöra detta. Planen ska även underlätta för huvudman, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare att följa de bestämmelser som finns för studie- och yrkesvägledning i skollag och läroplan.

Studie- och yrkesvägledning ska integreras och vara en del i skolans verksamhet och ske under hela elevens utbildningstid (Skolverket, 2013). Den kontinuerliga vägledningen behöver ges tid och löpa som en röd tråd genom hela utbildningen och skolan ska arbeta medvetet och målinriktat med arbetslivsanknytning och personlig utveckling för eleverna.

Skolans studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och är ett stöd i en individs ständigt pågående lärprocess. Uppdraget innefattar att lära och stödja eleverna i att kunna göra medvetna, väl underbyggda och övervägda studie- och yrkesval under hela skolgången men också i framtiden. Vägledningen ska ge den enskilde verktyg för att fatta beslut och göra val kopplade till utbildning, yrke och karriär som inte begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund (Skolverket, 2013). Professionell studie- och yrkesvägledning skapar förutsättningar och ger möjligheter för individer att navigera inom utbudet av studier och yrken. Vägledningen hjälper även eleverna att vidga perspektivet när det gäller utbildning, branscher och yrken och kan visa på möjligheter eleverna inte visste att de hade (Skolinspektionen, 2013).

Olika definioner av begreppet

Studie- och yrkesvägledning kan delas in och beskrivas utifrån vid och snäv bemärkelse.

Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse

• Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse har alla i skolan ansvar för (Skolverket, 2013).

Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse inkluderar hela den verksamhet som erbjuds med syfte att ge eleverna kunskaper och färdigheter som underlag för framtida studie- och yrkesval samt kommande arbetsliv (Skolverket, 2013).

Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är hela skolans och övriga aktörers ansvar och alla arbetar de utifrån studie- och yrkesvägledningsperspektivet i vid bemärkelse. Alla som möter eleven bidrar till att vidga elevens perspektiv och öka dennes kompetens och förmågor gällande studie- och yrkesval. Exempel på studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är studie- och yrkesvägledning som en naturlig del i undervisning, olika kontakter med arbetslivet, informationstillfällen, elevernas utvecklingssamtal med lärare och besök på mässor, arbetsplatsförlagd utbildning (APL), prao, studiebesök, undervisning som rör arbetslivet, praktiska arbetslivserfarenheter, information om utbildning och aktiviteter som utvecklar elevens självkännedom.

Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse

• Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse ansvarar studie- och yrkesvägledaren för.

Vägledning i snäv bemärkelse är personlig vägledning som ges genom enskilda vägledningssamtal och vägledning i grupp. Här hjälper en professionell vägledare enskilda individer att söka svar på problemställningar och lösa eller hantera problem kopplat till utbildning, yrke, arbete och livsform. Studie- och yrkesvägledaren ger den enskilde individen, genom vägledningssamtalet, möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsval (Skolverket, 2013).

Studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse

En helhetssyn på vägledningen inkluderar både det vida och det snäva perspektivet och genom att arbeta utifrån båda perspektiven kan studie- och yrkesvägledningen tydligare förmedlas som en helhet med ett tydligt syfte till eleverna (Skolinspektionen, 2013). Studie- och yrkesvägledaren kan fungera som samordnare mellan den vida och den snäva vägledningen på skolan.

Valkompetens

Inom studie- och yrkesvägledning används begreppet valkompetens. Det är förmågan att bearbeta olika valalternativ i relation till de egna preferenserna, förutsättningar och eventuella egna personliga mål genom att på ett strukturerat sätt samla in, analysera, sätta samman och organisera information kring både sig själv och information som rör utbildning, branscher och yrken. Det innebär också att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet (Skolverket, 2013).

Övergripande målsättning med studie- och yrkesvägledning

Vi ska ge eleverna en professionell och opartisk studie- och yrkesvägledning som vilar på vetenskaplig grund. Studie- och yrkesvägledningen ska dessutom vara individanpassad och utgå från elevens behov och förutsättningar. Den ska vara välplanerad, systematisk, långsiktig och tillfredsställa elevens behov av studie- och yrkesvägledning (Skolverket, 2013).

Skolverket sammanfattar elevernas behov av studie- och yrkesvägledare till att eleven utifrån sina förutsättningar ska

• bli medveten om sig själv
• bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken
• bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen
• lära sig fatta beslut
• lära sig genomföra besluten.

Studie- och yrkesvägledning innebär att eleven ska få utveckla insikter, kunskaper och förmågor för att kunna ta ställning till och fatta beslut om sin framtid. Studie- och yrkesvägledningen ska ge eleven kunskaper om arbetslivet, arbetsmarknadens branscher och behov, utbildningssystem och utbildningsvägar samt om kopplingar mellan dessa och den pågående samhällsutvecklingen. Eleven ska också ges kunskaper om hur kön, social och kulturell bakgrund påverkar val. Dessa kunskaper och insikter ska hjälpa eleven att inte begränsa sina val. Eleven ska få kunskaper om sig själv, utveckla insikter om sina intressen, förmågor, möjligheter och eventuella begränsningar (Skolverket, 2013).

Eleven ska ges förutsättningar att reflektera kring sig själv och sin egen utveckling i förhållande till sina mål inför framtiden samt ges möjlighet att samla in, analysera och organisera information gällande studie- och yrkesval. Denne ska också ges möjligheter att kunna träna sig i att självständigt göra val för att göra återkommande, medvetna, underbyggda och välgrundade studie- och yrkesval på egen hand. Det ska leda till att eleven kan hantera och ta beslut i frågor som rör val av studier och yrken samt förstå innebörden av sina val och gå vidare i sin valprocess (Skolverket, 2013).

Allas ansvar att ge rätt förutsättningar

Alla inom skolan samt även aktörer utanför skolan som möter barn, unga och vuxna ska ge dessa förutsättningar att hantera och fatta beslut i frågor som rör val av studier och yrken. Det innebär att studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar men även att externa aktörer är en viktig del i elevernas studie- och yrkesvägledning. Alla dessa har ansvar för och bidrar till att tillgodose elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildningar och yrken. Huvudman, rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare ska dessutom ha kunskap om bestämmelser som är kopplade till studie- och yrkesvägledning i skollag och läroplaner.

När skolan och arbetslivet samverkar med riktade insatser för information om arbetsliv och arbetsmarknad ökar elevernas medvetenhet och förståelse kring val av utbildning och arbete. Samverkan ökar även möjligheten att behålla kompetens i kommunen och därmed underlättas rekryteringen av nya medarbetare. När eleverna får större inblick i arbetslivet kan de upptäcka att informationen de tillägnat sig har praktisk tillämpbarhet, och då väcks lusten att lära.
Inom skolans ramar finns det olika delar som tillgodoser elevens behov av studie- och yrkesvägledning. En del är undervisningen som lärarna och studie- och yrkesvägledaren gemensamt ansvarar för. En annan del är vägledningssamtalet som studie- och yrkesvägledaren ansvarar för. Studie- och yrkesvägledarna har en central roll inom studie- och yrkesvägledningen och har specialistkunskaper inom området. De har även till uppgift att stötta pedagoger och övrig personal i deras uppdrag. En tredje del är information som studie- och yrkesvägledaren, rektor och lärare tillsammans ansvarar för. Det finns också externa aktörer som bidrar till elevernas studie- och yrkesvägledning, exempelvis under arbetsplatsförlagd utbildning och studiebesök (Skolverket 2013).

Samverkan mellan aktörer

Studie- och yrkesvägledning förutsätter samverkan mellan olika aktörer. Den obligatoriska skolan behöver samverka med gymnasial utbildning, vuxenutbildning, högskola och universitet som eleverna fortsätter till. Även samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt är viktigt. Praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök och utbildningsinformation är en viktig del i studie- och yrkesvägledningen. Syftet med till exempel praktisk arbetslivsorientering (prao), praktik, studiebesök, besök av yrkesverksamma är att ge eleverna konkreta erfarenheter från arbetslivet. Dessa aktiviteter fyller en viktig funktion då eleven kan bilda sig en uppfattning om olika yrken men även om sina möjligheter och begränsningar. Samverkan leder till att kopplingen mellan olika utbildningsformer och arbetsliv förtydligas, vilket är värdefull för alla.

Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledningens kvalitetsarbete är en del i hela skolans och kommunens kvalitetsarbete. Utgångspunkten i kvalitetsarbetet är att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. Kvalitetsarbetet ska också skapa delaktighet och dialog mellan huvudman, rektor, lärare, övrig personal, elever och vårdnadshavare kring måluppfyllelse och orsaker till eventuella brister. Verksamheten för studie- och yrkesvägledningen ska systematiskt och kontinuerligt följas upp, dess resultat ska analyseras i förhållande till de nationella målen och de allmänna råden och utifrån det planeras och förbättras. Resultaten ska även följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap, beprövad erfarenhet och forskning tar upp som betydelsefullt.

Kvalitetsarbetet inom studie- och yrkesvägledningen görs genom en självutvärdering där den egna arbetsprocessen och verksamhet kritisk granskas. Därigenom identifieras vad verksamheten behöver förbättra för att nå en högre grad av måluppfyllelse.

Målsättning för respektive skolform

Mål för förskola

Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning innefattar inte förskolorna, dock anser Strömsunds kommun att det är viktigt att inkludera studie- och yrkesvägledning redan från förskolan. Där läggs grunden för det livslånga lärandet och därför omfattar denna huvudmannaplan även förskolan.

Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) lyfter bland annat fram följande: Förskolan ska inspirera barnen att utforska omvärlden och lägga grunden för att barnen på sikt ska kunna tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver, det vill säga förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Att arbeta med studie- och yrkesvägledning i förskolan anser vi bidrar till detta samt att barnen senare i livet ges bättre möjligheter att göra väl genomtänkta val gällande studier och yrken, det vill säga det bidrar till deras valkompetens.

När barnen lämnar förskolan ska de ha

• fått träning i självkännedom
• fått utrymme att utvecklas i en tillåtande miljö där personalen aktivt arbetar med att motverka negativa effekter av klassiska könsroller (hädanefter benämnt genustänk)
• ställts inför olika valsituationer, fått välja aktivt och sedan fått hjälp med att reflektera över konsekvenserna
• fått prova på att söka information och fått hjälp att granska den
• genom samverkan med omgivande samhälle och arbetsliv fått kunskaper om dessa.

Mål för förskoleklass–årskurs 6

När eleverna lämnar åk 6 ska de ha

• tränats i självkännedom och fått stöd i att själva utforska, identifiera och formulera sina intressen, möjligheter och drömmar inför framtiden
• fått utrymme att utvecklas i en tillåtande miljö där personalen aktivt arbetar med att motverka genustänk
• ställts inför olika valsituationer, fått välja aktivt och sedan fått hjälp med att reflektera över konsekvenserna. De ska även ha fått en medvetenhet om påverkansfaktorer vid valsituationer såsom genus, traditioner och kamrater
• fått prova på att söka information via olika källor och fått hjälp att kritiskt granska dessa
• fått en introduktion till att kunna koppla skolämne till yrke
• fått kunskap om olika yrken och branscher
• fått introduktion till hur arbetsmarknaden fungerar insikt i varför man arbetar.

Mål för årskurs 7–9

Sedan 1 juli 2018 ska prao i grundskolan omfatta minst tio dagar under årskurs 8 och 9.

När eleverna lämnar åk 9 ska de ha

• tränats i självkännedom och fått stöd i att själva utforska, identifiera och formulera sina intressen, möjligheter och drömmar inför framtiden. Detta ska göras genom målformulering samt en plan för hur eleven ska nå målen
• fått utrymme att utvecklas i en tillåtande miljö där personalen aktivt arbetar med att motverka genustänk
• ställts inför olika valsituationer, fått välja aktivt och sedan fått hjälp med att reflektera över konsekvenserna. De ska även ha fått en ökad medvetenhet om påverkansfaktorer vid valsituationer såsom genus, traditioner och kompisar
• fått sådana kunskaper i att söka och granska information att de självständigt kan hitta den information de behöver som handlar om deras karriär
• fått träning i att se samband och kunna koppla ämne till yrke
• fått kunskap om olika yrken och branscher
• fått kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar; Regler, rättigheter och löner. Arbete förr och idag. Arbete i andra länder
• ökad insikt i varför man arbetar
• kunskap om olika utbildningsvägar
• kunskap om hur man söker arbete.
  

Mål för integrerad anpassad grundskola

Aktiviteter och vägledning ges utifrån elevens förutsättningar. Elevens önskan om yrkesliv och dennes fysiska och psykiska förutsättningar ska balanseras väl. Skolan ska inte begränsa elevens vilja men samtidigt inte bidra till orealistiska förväntningar. Integrerade elever i anpassad grundskola följer skolenhetens handlingsplan för studie- och yrkesvägledning.

När eleverna lämnar den integrerade anpassade grundskolan ska de ha

• tränats i självkännedom och fått stöd i att själv utforska, identifiera och formulera sina intressen, möjligheter och drömmar inför framtiden
• fått utrymme att utvecklas i en tillåtande miljö där personalen aktivt arbetar med att motverka genustänk
• ställts inför olika valsituationer, fått välja aktivt och sedan fått hjälp med att reflektera över konsekvenserna. De ska även ha fått en medvetenhet om påverkansfaktorer vid valsituationer såsom genus, traditioner, kompisar.
• fått prova på att söka information via olika källor och fått hjälp att granska dessa kritiskt
• fått en introduktion till att kunna koppla skolämne till yrke
• fått kunskap om olika yrken och branscher
• insikt i varför man arbetar
• kunskaper om olika utbildningsvägar.
  

Mål för gymnasieskolan

När eleverna lämnar gymnasieskolan ska de ha

• tränats i självkännedom
• fått stöd i att själva utforska, identifiera och formulera sina intressen, möjligheter och drömmar inför framtiden samt ökat sin förmåga till studieplanering och målsättningar i olika möten med mentor och undervisande lärare
  kunskaper om samhället och arbetslivet
• medvetenhet om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling och en ökad internationell samverkan och därmed förstå behovet av en personlig utveckling i ett livslångt lärande
• fått utrymme att utvecklas i en tillåtande miljö där personalen aktivt arbetar med att motverka genustänk
• ökat sin förmåga att kritiskt granska och bedöma det hen ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor
• ökat sin förmåga att ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning, i Sverige och andra länder, på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper
• ökat sin förmåga att analysera olika valmöjligheter samt bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha och därmed fått en medvetenhet om påverkansfaktorer vid valsituationer såsom genus, traditioner, kompisar etc.
• ökat sin anställningsbarhet och möjlighet till behörighet för högre utbildning.

Mål för vuxenutbildningen

När de studerande lämnar vuxenutbildningen ska de ha

• utvecklat sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering för fortsatt livslångt lärande
• ökat sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha
• ökat sin anställningsbarhet
• förståelse för att utbildningar och arbetsliv kontinuerligt förändras och utvecklas
• ökat sin kunskap och medvetenhet att arbetslivet och samhället ställer krav på ökat behov av ständig kompetensutveckling och därmed en förståelse för att byta yrkesinriktning en eller flera gånger under sitt verksamma yrkesliv.
  

Referenser

Skolinspektionen (2013) Studie- och yrkesvägledning i grundskolan, Skolinspektionens rapport 2013:5: Stockholm
Skolverket (2019) Läroplan för förskolan Lpfö 18, Norstedts Juridik: Stockholm
Skolverket (2017) Studie- och yrkesvägledning i undervisningen, Skolverket: Stockholm
Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet, Skolverket: Stockholm
Skolverket (2013) Arbete med studie och yrkesvägledning, Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Skolverket: Stockholm
Skolverket (2014) http://skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning, 2014-02-09 kl 11:20