Frågor och svar om utredningen av förskolans och skolans organisation

Ingen fråga, men det är felaktigt i tabellerna på sida 35 och 36. Sida 35 har samma tabell använts två gånger och det framkommer således inte hur många elever som beräknas gå var för sig i åk 4-6 i Kyrktåsjö respektive Hoting.
Vidare har summan i tabellen om Fjällsjöskolan F-6 beräknats felaktigt, vilket leder till ett felaktigt antagande på sida 39. Stämmer därmed personalbudgeten enligt resursfördelningsmodellen på sida 37 eller har den beräknats med ett felaktigt elevunderlag?

Tack för att du uppmärksammade oss på detta. Vi har nu sett över tabellerna och tydliggjort informationen. Summeringen av personalbudgeten stämmer. En uppdaterad version av utredningen finns att läsa via länken i rutan för Relaterad information.

Vad betyder sista punkten ”Lämna Grevåkerskolan i Hammerdal utan åtgärd”? Vi (en familj från Nederländerna) kom för att bo här i Hammerdal just för att det finns en skola för åldrarna 16 och uppåt här i byn.

Det betyder att förvaltningens förslag är att i det här skedet inte göra någon förändring på Grevåkerskolan. Så om politikerna i nämnden beslutar enligt det förslaget blir skolan kvar precis som den är idag, med elever från förskoleklass till årskurs 9.

Digitalisering av vissa fag?
Forskning och beprövad erfarenhet visar att ingenting trumfar närundervisning med behörig och legitimerad lärare i klassrummet. Vi har redan börjat och kommer att även fortsättningsvis behöva erbjuda vissa ämnen, på vissa skolor, i vissa årskurser digitalt.

Hur långsiktigt är planerna från BKU egentligen? Tittar man på Nallens förskola (stängning, renovering, öppning för ett eller två år och så stänger man den igen) t ex så ser jag inte att man har någon långsiktig plan överhuvudtaget.
Just vad gäller förskolan har vi kort tid på oss att ställa om då vi erbjuder möjlighet till förskola från ett års ålder. Utredningen är ett sätt för oss att bli bättre på just detta, att planera och justera vår verksamhet efter behov.

Vad grundas dessa förslag på? Att spara in pengar eller att kunna erbjuda bättre utbildning?
Jag vill se kostnadsuträkningarna på alla dessa förslag. Samt vilken form av uträkning på hur detta skulle löna sig att ge bättre utbildning till eleverna.
Utredningens utgångspunkter är ekonomi, demografi och kompetensförsörjning. Dessa tre tillsammans skapar stora svårigheter för oss och för att kunna utveckla vår verksamhet kommer vi att behöva göra ändringar. Detta alldeles oavsett vad som beslutas utifrån denna utredning. De kostnadsuträkningar som är gjorda hittills finns i utredningen som det finns en länk till från den här sidan. Man kan gärna ta del av tidigare redovisningar till nämnden utifrån vår ekonomiska situation liksom den kompetensförsörjningsplan som vi har.

Om en elev blir sjuk, hur ska den ta sig hem? Hur blir det för barn med speciella behov som behöver vägledning och som inte kan åka skolskjuts?
Om ett barn blir sjukt under dagen och måste ta sig hem är det vårdnadshavarens ansvar att lösa det, precis som idag. De elever vi har som behöver en särskild lösning kring skolskjutsen utifrån speciella behov hanterar vi redan idag och det har vi särskilda rutiner för.

Tycker inte att det är ett bra svar på denna fråga: Hur blir det för barn med speciella behov som behöver vägledning och som inte kan åka skolskjuts? Hur ska man kunna ge dessa elever den trygghet de har på hemorten? Lång resväg? Föräldrar som har ett samhällsjobb och inte bara kan fara ifrån jobbet ett par timmar för att hämta eleven? Utveckla svaret, tack.
Vi beklagar att svaret inte var tillräckligt. Om du har barn med särskilda behov och har funderingar utifrån det är du välkommen att kontakta förvaltningen direkt och prata med oss så kan vi tillsammans försöka bena ut dina frågeställningar. Du kan nå oss via växeln, 0670-161 00.

Står en stor fin skola i Rossön som inte används. Rossön ligger även bra till för elever både i Backe och Hoting. Kanske skulle vara en idé att tänka på att den går att börja använda igen?
I dagsläget finns inga planer på att använda den lokalen. Vi ser inte att vi har behov av den eller att vi har förutsättningar att utöka lokalytan i det området.

Detta betyder att Backe högstadie redan är bestämt att läggas ner?
Nej, det är inte bestämt.

Behörigheten på lärare, hur ser det ut procentuellt skola för skola? Vart är det störst problem med icke behöriga lärare? Baserat på de anställda HT-23?
Vi har i utredningen visat de siffror som är senast rapporterade i vårt kvalitetsarbete. Förändringar, både positiva och negativa, sker termin för termin så vi var tvungna att bestämma en tidpunkt för redovisning. Till vårterminen kan det se annorlunda ut igen – och baserat på det kan det aldrig tas fram förslag eller fattas beslut.

Hur ser er barnkonsekvensanalys ut? I alla beslut som rör barn skall en sådan alltid göras med avstamp i barnkonventionen.
En sådan är inte gjord än så länge. Det kommer längre fram i processen.

Jag vill ha publicerad information kring om man har gjort en barnkonsekvensanalys samt en arbetsmiljökonsekvensanalys i samband med dessa förslag? Hur såg de ut i så fall?
Det sker senare i processen. Förvaltningen behöver veta vilket beslut vi ska jobba vidare med, då sker konsekvensbeskrivningarna och det är ett underlag inför det definitiva beslutet. Vi kommer också att följa de riktlinjer och regler som finns kring organisationsförändring gällande vår personal.

Hur kan det komma ett förslag om att flytta Hotings och Backes högstadieelever till Vattudalsskolan när de redan är trångbodda? Hur ska ca 80 elever till rymmas där?
Vattudalsskolan har tidigare haft den mängden elever så vi bedömer att det är fullt möjligt.

Jag tycker att en målsättning ska vara att så få elever som möjligt ska bli drabbade utav timslånga skolskjutsar. Varför strävar inte ni efter det? Blir väldigt ineffektivt med dessa förslag.
Vi har försökt att titta på detta i utredningen. Det är bland annat därför vi inte bara lägger ett förslag utan flera.

Hur går tankarna runt de högstadieelever som har väldigt långt att åka, ska dom inhysas på Sörgård? Ska eleverna få äta ett stadigare mellanmål innan bussen går?
Nej, det är inte tänkt att högstadieeleverna ska inhysas på elevhemmet Sörgård. Däremot kan det bli aktuellt att de elever som har extra långt exempelvis elever från Norråker får ett mellanmål (mjölk och smörgås) innan att de åker hem för dagen från Strömsund.

Hur bidrar förslagen i skolutredningen till fler behöriga lärare? Jag vill veta EXAKT VAD som ska göras inte vad man hoppas ska hända. 

Genom förslaget i skolutredningen får kommunens elever i större utsträckning undervisning av lärare med rätt legitimation. Eleverna får mer undervisning av behöriga lärare, det vill säga lärare som undervisar i de ämnen de har legitimation i. Enligt SCB var 53,9 procent av lärarna i Strömsund hösten 2023 legitimerade i minst ett ämne som de undervisade i. Det kan jämföras med riket som låg på 70,8 procent under motsvarande period.

”Resvägen kan bli för lång, vi bör därför fortsätta att utreda den frågan och se om det finns alternativa lösningar”. Klarspråk om vad som tänkts här vore ju av yttersta vikt för att föräldrar i familjer som blir påverkade av dessa ”alternativa lösningar” ska kunna reagera på dem innan det är beslutat och fastslaget så ingen kan påverka det längre.

Från förvaltningens sida har vi stor respekt för att just restid och resväg är en svår utmaning. Under utredningen kom vi inte längre utifrån de svar vi fått från statliga myndigheter. Vi behöver helt enkelt titta vidare på de utmaningar som gäller detta område. Dialog med berörda är en del som vi har lyft till barn-, kultur- och utbildningsnämnden som ett förslag för att komma vidare i frågan.
Vad gäller sammanslagning av åk 4–6 på Centralskolan Hoting och Kyrktåsjö skola är det ett försök att visa på en alternativ lösning till att centralisera högstadierna i Hoting och Backe till Strömsund.

Hur tänker ni kring att det kan bli långa resvägar för vissa elever? Kostnaden för skolskjutsar gentemot att behålla de skolor som finns.
Vi kommer med all säkerhet att behöva komplettera utredningen med kostnadsuträkningar för skolskjutsen.

Om skolor läggs ner, vad händer med de lärare som faktiskt är behöriga på de skolorna? Kommer det bli en omorganisering bland lärare utifrån behörighet eller ej?

Vi ser inte att vi kommer att behöva säga upp behöriga lärare. En behörig lärare går så att säga före en obehörig lärare. Om vi flyttar en verksamhet så kommer behöriga lärare att erbjudas arbete på annan skola om det saknas underlag på den skola de arbetar idag.

När ni tänker att ni ska ”klumpa” ihop alla barn på samma förskola hur ska ni hålla smittorna borta? Vilka friskfaktorer kommer ni ha med? Om det börjar gå magsjuka, hur ska ni förhindra spridning i huset?
Vi kommer att jobba med samma smittskyddsrutiner som vi har idag.

Hur kommer en sammanslagning av förskolor i Strömsund att påverka personalstyrkan? Kommer ni skära ner på personal?
Vi ser att vi kommer att kunna vara smartare i vår tjänsteplanering och använda vår personal när och där den behövs mest.

Hur ska utemiljön se ut för att alla barn ska kunna vara ute på ett säkert sätt samtidigt?
Vi kommer att säkerställa utemiljön på samma sätt som vi gör idag.

Hur har ni tagit hänsyn till barnkonventionen i allt det här? Exempelvis långa resor? Stora barngrupper och klasser? Utgår detta från barnens bästa i något annat avseende än lärandeaspekten? Har någon frågat barnen?

När det gäller långa resor har vi tittat på det i utredningen. Vi ser inte att det blir onormalt stora klasser. En dialog med barn och elever kommer senare i processen.

Varför är inte Kyrktåsjö skola med i utredningen?
Den är med i utredningen i förslag kring utökning av verksamheten där. Det har tidigare utretts men inte bedömts ge någon större besparing.

”Varför är inte Kyrktåsjö skola med i utredningen?” ”Den är med i utredningen i förslag kring utökning av verksamheten där. Det har tidigare utretts men inte bedömts ge någon större besparing”
Svaret ovan måste ju vara felaktigt, då det i början av 2023 enbart kollades på hur en nedläggning av mellanstadiet skulle se ut och inte en nedläggning av hela F–6-skolan. Måste väl vara en stor vits i att utreda även det med tanke på antalet elever som går i Kyrktåsjö. Bör finnas besparingar i att låta centralisera hela Tåsjödalens skola till Hoting.
Ja, det kanske blir så att vi får ett uppdrag av nämnden att utreda det, det återstår att se. Det finns inga indikationer hittills på att så skulle bli fallet.

Vem eller vilka läser dessa frågor och besvarar dom? Är det tjänstemän eller politiker? Om det är tjänstemän som besvarar, får då politikerna också se alla frågor och förslag som kommer in här?
Det är tjänstemän som svarar och alla kan gå in och läsa svaren här på hemsidan.

Finns det andra besparingar som är möjliga att genomföra innan ni ser behovet att göra förändringar inom skolan? Går det genomföra besparingar inom andra förvaltningar till förmån för skolan, eller är det bara stuprörstänk som gäller och inte förvaltningsövergripande?
Alla förvaltningar kommer att behöva jobba med sina ekonomiska utmaningar. Det är inte unikt enbart för barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen.

Det finns endast en buss som går mellan Backe och Strömsund. Den är redan full med passagerare i dagsläget. Jag ser ingen utredning om vad dessa förslag skulle kosta kommunen? Det skulle behövs sättas in fler skolskjutsar och under flera tider på dygnet. Dessutom skulle kommunen tappa många elever som kanske har närmare till Junsele skolan än till just Hoting eller Strömsund. Det finns inte med i beräkningen.
Nämnden har bett förvaltningen att återkomma med kostnadsutredningar kring skolskjutsar och bussar i linjetrafik, alltså kostnaden för fler busskort och taxiresor.
Vi vet inte hur många som skulle göra ett aktivt skolval och erfarenheter från andra kommuner visar på att det är svårt att ta reda på det eftersom en åsikt kan presenteras inför ett beslut och en annan när faktum är att man ska börja åka till en annan skola. Ett aktivt skolval innebär till exempel att man inte har rätt till skolskjuts vilket brukar vara en effekt som många får svårt att lösa.

Hur lång tid är det rimligt att låta barn sitta på en taxi varje dag? Är det rimligt att flytta skolor från orten där föräldrarna jobbar? Det kommer ställa till det en hel del.
Många barn åker taxi och annan skolskjuts redan idag. Vi förstår att förslagen kommer att innebära problem hos vissa familjer men samtidigt svårt att ta hänsyn konkret i en utredning, då skulle vi knappt kunna utreda något alls.

Hur räknar ni hem kostnaderna för alla barn i Backe/Rossön som istället kommer att nyttja det fria skolvalet och välja Junsele eller Ramsele skola som ligger närmare än Hoting? Hur ställer ni er till att elever från Hoting istället väljer att åka till Dorotea? Gissar att det kommer att kosta er en hel del om alla eller de flesta väljer det… Uppnår ni era besparingskrav då? Eller var researchen lite dåligt utförd?

Vi har inte räknat på det. Vi vet heller inte hur många som kan vara aktuella. Det är svårt eller snudd på omöjligt att säga om det skulle vara kommunalekonomiskt lönsamt eller olönsamt. Vår ambition är dock att barn i vår kommun ska gå i skola i vår kommun.

Hur skulle man spara pengar på att bygga en ny skola? Är det inte en besparing att använda de lokaler som redan finns att tillgå?
Att bygga en ny skolbyggnad i centralorten är ett förslag av två, det andra innebär att man använder befintliga lokaler. Det är också redovisat i utredningen vad det får för effekter för kostnaderna.

Hur tänker man kring att många elever som idag kan gå till skolan kommer behöva skjuts?
Det finns i dagsläget ett rödljus vid E45 och sannolikt kan detta behöva kompletteras med att till exempel vuxna följer barnen. Det finns många goda exempel från runtom i Sverige där vuxna från, till exempel ett kvarter, går med en grupp barn till skolan. På så sätt kan man förenkla genom att grannsamverka. Allt är inte kommunens ansvar att lösa.

Ni skriver angående rödljusövergångar, att det sannolikt behöver kompletteras och att allt inte är kommunens ansvar. Men det tycker inte jag håller ihop. Det är faktiskt ert jobb att ha allt sånt på plats för oss att ta ställning till, så det tycker jag att ni ska ha ett klarare svar på. Kommer det fler övergångar enkelt ja eller nej svar. I den privata sektorn där jag jobbar fungerar aldrig (det är sannolikt som svar).

Det går inte att svara ja eller nej på frågan då barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen inte sköter eller bestämmer över gator, vägar med mera. Däremot kommer vi att driva frågan om det blir aktuellt.

Bredgård har egen gymnastiksal. Kommer man behöva bygga en ny sådan också i området Vattudal/Hedenvind? Kommer alla kringkostnader att räknas med i förslaget (nya lekplatser, aktivitetsområden, parkeringsplatser etc)
Vi har en kortfattad redovisning i utredningen om lokalanvändningen av till exempel idrottshallar. Där får vi återkomma med detaljplanering om beslut kommer.

Det är känt att miljön på Vattudal är otrygg och att det förekommer handel av droger och tobak långt ner i åldrarna. Vill man verkliga ha alla ortens skolbarn samlade på samma ställe? Vilka risker ser man med det?
Vad gäller att ha en F–9-skola på samma område är det ju egentligen redan så idag på många sätt. De problem som brukar finnas mer specifikt på en 7–9-skola jobbar vi med dagligdags. Vi har dessutom i kommunen fyra skolor till där det är just F–9.

Vi vet att det är mycket droger i Strömsund och att det kryper neråt i åldrarna, känns absolut inte tryggt att skicka unga högstadieelever dit. Vad har ni för handlingsplan när det gäller att förhindra droger bland skolungdomar?
Den här frågan ligger utanför utredningens område. Du är varm välkommen att kontakta ditt barns lärare, rektor eller elevhälsan för att höra vad som görs på den skola ditt barn går på.

Hur tänker man att det kommer fungera med måltiderna? Det är redan nu trångt och stökigt i matsalen på Vattudal.
Vi pekar på matsalsfrågan i utredningen och har bland annat som förslag att det går att använda Sörgård.

Har verkligen BKU rätt att ta dessa beslut? Det är kommunens högsta ledningsorgan som har den kommunala huvudmannens uppdrag att ansvara för skolverksamheten enligt skollagen och kommunallagen. Det innebär att det är kommunfullmäktige, och i praktiken dess beredningsorgan kommunstyrelsen, som är mottagare av statens uppdrag.

Nej, det stämmer inte riktigt. I kommunen är nämnden huvudman för skolverksamheten, inklusive förskola och grundskola. Det kan organiseras på ett annat sätt men Strömsund har valt denna modell. Vad gäller skolnedläggningar ligger detta på kommunfullmäktige men inget av förslagen innebär detta, utan endast flytt av del av verksamhet.

Enligt tidigare utredning visar det på att en större del av både elever och lärare från Rossön- och Backeområdet kommer att välja Junsele samt Ramsele. Därav kommer kommunen att gå miste om behöriga lärare. Varför hasta fram en mycket ofullständig utredning, där man inte räknat på förlust av behöriga lärare och elever.
Vi hade ett datum att förhålla oss till utifrån nämndens uppdrag. Det är också så att det över tid tenderar att vara så att man förhåller sig till de förutsättningar som är; vi är alltså inte så säkra på att det skulle bli en kännbar effekt på sikt.

Redogör för varifrån det sparkrav om 10.8 miljoner kronor kommer (som nämns på sidan 1 i skolutredningen).
Förenklat skulle man kunna säga att det är skillnaden mellan det som rektorerna bedömde krävdes för att driva verksamheterna under 2023 och den budget vi fick tilldelad av kommunfullmäktige.

Hur har man kommit fram till siffrorna på sid 42 avseende ”möjliga barn i förskolan i Strömsunds tätort” fram till 2029? Är det inte väldigt osäkert att beräkna hur många barn som kommer att födas?
Enligt den nya lag som trädde i kraft sommaren 2023 (lag om ändring i skollagen, 2022:833) ska alla landets kommuner arbeta för att fler barn ska gå i förskola. Har Strömsunds kommun påbörjat detta arbete?
Räknar ni med att ge plats för alla barn i förskoleåldern, i era beräkningar?
Hur många tjänster inom förskolan räknar ni med att ta bort? Vilken förändring i personaltäthet innebär detta förslag? Räknat i pedagoger/barn?
Vad innebär att 2 avd slås samman till 1 (tabellen på sida 44)? Vilken förskola är detta? Vilken förändring i personaltäthet innebär detta?

Vi har använt oss av egen statistik och SCB-statistik samt använt förändringsfaktor 0,95, precis som det står i tabellen. Det är osäkert att beräkna hur många barn som kommer att födas, ingen kan ju se in i framtiden, men alldeles oavsett en skolutredning eller inte, så måste vi ju göra det eftersom siffrorna inte är konstanta utan förändras. Vi ser också det är en nationell trend att barnafödandet minskar. Det är viktigt att komma ihåg att den förändringen sker alldeles oavsett om vi skrivit om det i en skolutredning eller inte. Även om siffrorna inte stämmer exakt så får vi en föraning om vartåt det lutar framöver.
Rektorsgruppen har påbörjat arbetet med uppsökande verksamhet men det påverkar inte siffrorna här eftersom vi gör en bedömning av hur stor andel av barnen som är inskrivna i förskolan. Den andelen tenderar att förändras väldigt lite.
Man kan väldigt förenklat (det är absolut ingen exakt siffra) säga att ungefär tre personal krävs för att driva en avdelning. Vi har ingen ambition att minska antalet pedagoger per barn, tvärtom. Om vi inte drar ner på antalet avdelningar när antalet barn minskar så får vi lägga pengarna på att hyra istället för personal.
Vad gäller att slå ihop två avdelningar till en har vi inte pekat ut en specifik förskola.
Resonemanget är förenklat för att det ska vara läsbart men ger en ungefärlig bild av vad våra utmaningar handlar om.

Går det inte byta plats på Hjalmar och Vattudalsskolan?
Den frågan är inte utredd. Det är en annan förvaltning, framtids- och utvecklingsförvaltningen, som ansvarar för gymnasieskolan.

Som läget är nu i matsalen på Vattudal så har barnen 20 minuter på sig att köa och äta sig mätta. Det fungerar INTE för låg och mellanstadiet. Flera gånger i veckan berättar barnen om att de har ont i magen och är hungriga. Hur ska fler barn få plats i matsalen? Detta problem har dessutom lyfts flera gånger med skolan utan åtgärd.

I skolutredningen finns det beskrivet förslag till lösningar för lunchserveringen. När det gäller synpunkter kring hur situationen är just nu är du välkommen att kontakta ansvarig rektor, i andra hand kan du använda vår klagomålshantering. Det finns en e-tjänst du kan fylla i på denna sida:

Förslag, synpunkter och klagomål

Vad händer med möglet i källaren på Vattudal? Är det läge att flytta fler barn till en skola som kan göra dom sjuka. Vill gärna se er riskanalys och er åtgärdsplan till detta problem.
Den information som vi på barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen fått till oss är att arbete pågår, så vi får återkomma till den frågan. Vi har ingen ambition, vilja eller tanke på att det ska vara dåligt där våra elever är på dagarna – och det gäller alla våra verksamheter.

Hur långt blir avståndet ungefär t.o.r för den elev som för åka längst, utifrån de elever som idag går på högstadiet i Hoting, om Hotings högstadiet läggs ner och de eleverna får åka till Strömsund?
Hur långt blir avståndet ungefär t.o.r för den elev som för åka längst, utifrån de elever som idag går på högstadiet i Backe, om Backe högstadiet läggs ner och de eleverna får åka till Hoting?
Hur långt blir avståndet ungefär t.o.r för den elev som för åka längst, utifrån de elever som idag går på de olika skolorna i Strömsunds tätort, om förslaget om förändringar i Strömsunds tätort antas?
Ungefär de frågorna har nämnden också ställt och vill ha ett kompletterande underlag. Vi i förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram uppgifter om detta och kommer att redovisa det på kommande nämndsammanträde.

Att besparingar behöver göras framgår av skolutredningen men har en översyn av chefer och tjänstemän gjorts? Hur många chefer och tjänstemän finns det i utbildningsförvaltningen? Hur har antalet förändrats under de senaste åren? Hur stora lönekostnader inkl. sociala avgifter belastar utbildningsförvaltningen totalt sett 2022? Hur stor del utgörs av löner till chefer och tjänstemän under motsvarande period?
Det beror nog lite på hur man räknar och vad som inkluderas i dessa kostnader och inte. Vi ser regelbundet över vår organisation och kommer att fortsätta att göra det. Minskar vi med 30 till 50 procent i barnantal i förskolan så kommer detta givetvis att få konsekvenser på till exempel antalet rektorer och administratörer.
När det gäller stabsfunktionerna så ligger vi nog ganska bra till givet vår storlek. Vi ser att det finns många önskemål, krav, förväntningar som vi förväntas leva upp till men som vi i dagsläget inte riktigt hinner med och här sker ständigt prioriteringar. Frågan är levande, återkommande och högst relevant.

Jag tycker det är intressant att utredningen inte genomförts med fler alternativ. Hur kan man inte ha tagit med en annan variant av skolorna i västra Ångermanland: lägga ned F–6 i Kyrktåsjö och flytta den verksamheten till Hoting. Flytta Hotings 7–9 till Fjällsjöskolan i Backe. Enligt informationen i utredningen är Centralskolans lokaler för små för att kunna ha F–6 plus 7–9 där (inklusive Backes högstadieelever), så varför inte kolla på motsatsen - då det finns mer lokaler i Backe? Hur kan man inte vilja kolla på alla alternativ?
Ja, det finns flera svar på den frågan. Ett är den förhållandevis korta tid vi fick på oss att göra utredningen sett till den lilla stab vi har. Det finns fler områden som är helt utelämnade i utredningen. Inget hindrar nämnden från att ge oss ytterligare uppdrag, inget i dagsläget tyder dock på att så skulle bli fallet.

Hur stor roll spelar sjuklönekostnader i underskott förskola och grundskola åk 1–6? Enligt era nyckeltal personal i årsredovisning 2022 har dessa ökat rejält för kommunen totalt sett. 2016 låg totala sjuklönekostnader inkl. sociala avgifter på 9,8 mnkr. 2022 hade dom ökat till 21 mnkr. Antalet anställda 2016 låg på 1.428 st (1.288 antal årsarbetare). Antal anställda 2022 låg på 1.480 st (1.277 antal årsarbetare). Redovisa sjuklönekostnader inkl. sociala avgifter för barn-, kultur-, och utbildningsförvaltningen åren 2016–2022.
Det är en utredning i sig, och uppdraget att göra en sådan måste i så fall komma från kommunstyrelsen som är ansvarig för personalfrågor i Strömsunds kommun. Inom förvaltningen har vi en ständigt pågående dialog i samverkan med de fackliga organisationerna i sådana här frågor. Vi kan se vissa pandemieffekter men har inte inom barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen kunnat se några direkta avvikelser de senaste åren i övrigt.

När man läser årsredovisningen för 2022 och bokslutsprognosen för första kvartalet 2023 framgår det att grundskolan åk 7–9 har positiva avvikelser/överskott. Grundskolan åk 4–6 visar däremot underskott, likaså förskoleklass. Hur ser respektive skolas resultat ut? Vilka går plus och vilka går minus? Jag vill se fördelning per kostnadsställe/skola år 2022 och per kvartal 1 och 2 år 2023.
Tittar man på förklaringar i årsredovisningen för 2022 framgår det t.ex. att modulen på Västringen (förskola) och modulen på Bredgårdsskolan (grundskola åk 1–6) samt lokalanpassningar i befintliga lokaler i Strömsund bidragit till underskottet. Dvs. kostnader som inte härrör från varken Hoting eller Backe.
Begär gärna ut dessa underlag som handlingar så kan du ta del av informationen du söker. Det gör du enklast genom att mejla till kommunens officiella mejladress och beskriva ditt ärende där så skickas det vidare till den person som kan hjälpa dig. Adressen är kommun(a)stromsund.se (byt ut a mot @).

Vi har ett budgetsystem som grundar sig i hela förvaltningen, därefter i verksamhet fördelat på rektorsområden. Det är inte riktigt så enkelt att en kostnad på ett ställe direkt leder till en effekt på ett annat ställe.

Hur ser utredningen ut gällande miljöutsläpp om barnen ska bussas från Norråker, Tåsjö, Hoting, Rossön, Backe med omnejd till Strömsund? Vi lever i en tid där miljön spelar en stor roll och detta känns inte så miljövänligt. Har ni gjort en riskanalys gällande dessa bussresor på vägar som ibland inte är plogade, vem ansvarar för våra barn när de är ute på vägarna 10-20 mil/dag?
Vi har inte gjort en miljökonsekvensanalys i utredningen. Vi bedömer att det ligger utanför det uppdrag vi har fått.
Det är rektorn på respektive skola som är ansvarig för elevernas arbetsmiljö, inklusive skolskjuts. Vi överlämnar delvis det ansvaret till entreprenören som kör fordonet att dagligdags göra en bedömning att det är tryggt och säkert att ta sig fram. Bedömer entreprenören att det inte går ska detta meddelas enligt gällande rutin. Detta skedde i bland annat Åre och Krokom under 2022 vid ett väderomslag som kunde leda till väldigt svår ishalka – då ställdes skolan in för berörda elever.

Så samtidigt som de överväger att lägga ner högstadiet så ägnar de hela sommaren på renovering och fönsterbyten av samma skola för flera hundratusen? Inte undra på att kommunen blöder pengar.
Vi har inget annat uppdrag än att se till att de lokaler vi har för att bedriva verksamhet i ska vara i ett bra skick enligt gällande standard. Än så länge finns inget annat beslut.

Hur ser elevunderlaget ut nu och i framtiden på Hjalmar?
Hjalmar Strömerskolan är inte barn-, kultur- och utbildningsförvaltningens ansvar. Det är framtids- och utvecklingsförvaltningen som ansvarar för gymnasieskolan och som kan ge information om elevunderlaget.

Ingen verkar tänka på det som ska bygga upp ett starkt samhälle. Starka invånare, friska och närande. Om man redan från barnsben ska brännas ut och åka flera timmar per dag för att komma till den skola dit man måste pga skolplikt så har vi nog inte så många yrkesarbetande vuxna i dessa skolor. Arbetsmiljön under skolgången tar ju knäcken på dem innan. Livet och samhället idag är så urspårat så istället för att satsa på en trygg skolgång och generera ett stabilt samhälle med friska individer så ska det sparas in på det ENDA som är framtiden! Vad tjänar man på långsiktigt att förverka en hel lärarkår? Vad tjänar man på långsiktigt att bränna ut barn som ska ha hela livet framför sig, kunna känna trygghet under skoldagen och faktiskt känna att de orkar ha en fritid också?
Vi ska alla satsa på att ungdomar och barn lär sig idrotta, vikten av att ha en sund och hållbar livsstil. Jag tror inte att man har varken lust, ork eller tid, pga trötthet, hunger, läxor, mm, att sätta sig i en bil när man äntligen kommit hem för dagen för att återigen åka dit där det finns ex, ishockeyträning, stall, simhall osv... För just det, det finns inte liknande fritidsaktiviteter i dessa små byar! Låt barnen få vara barn och politiker och tjänstemän får steppa upp och spara på annat sätt. Det måste ju finnas en långsiktig planering även i kommunens arbete.
Barns och ungdomars välbefinnande jobbar vi med på olika sätt i våra verksamheter. Just långa resor och dagar är en aspekt vi har med i utredningen. Det är bland annat därför vi lyfter fram förslag som inte innebär centralisering till tätorten Strömsund.

Hur mycket ökar co2 utsläppen? Finns en riskkalkyl för det ekonomiska utfallet om fler väljer en skola utanför kommunen och om familjer flyttar från kommunen? Eller om familjer inte flyttar till kommunen pga av att det inte finns en skola på orten.
Nej, det finns ingen beräknad co2-effekt. Vi har inte räknat på alternativkostnader, varken positiva eller negativa, om elever/föräldrar gör aktiva skolval. Vi har i utredningen inte heller räknat på effekter om familjer flyttar.

Något är väldigt fel när det snackas om nedläggningar av skola i de tre delarna av kommunen som haft positiv befolkningsutveckling mellan 2021 och 2022 medans skolorna inte ska röras i tex Tåsjödelen och Strömsund som är de delarna som förlorade mest med invånare, titta på information här: https://www.stromsund.se/476.html
Ett års förändring har egentligen ingen påverkan på vår analys utifrån befolkningsfrågan utan där är det längre perspektiv. Ta gärna del av uträkningarna av elevutvecklingen i utredningen som du hittar längre upp på den här sidan.

Hur man skulle kunna göra besparingar i kommunhuset? Kanske det går att ta bort en del svågertjänster. Och på så sätt inte behöva spara in på barnen?
För barn-, kultur- och utbildningsförvaltningens del ser vi löpande över vår organisation. Det är till exempel så att en del arbetsuppgifter delas mellan personal som sitter ute i verksamheterna och de som sitter på kommunhuset. Vi har en massa saker att förhålla oss till som gäller till exempel: Lagstiftning, stödfunktioner till verksamheterna, stödja huvudmannen (alltså nämnden) med mera. Det kan se ut som en enkel lösning att bara minska ner där och vi ska heller inte ha en onödigt stor administration – men som det ser ut idag ser vi inte att det kan ske neddragningar på dessa funktioner.

Hur har ni tänkt kring de elever som idag redan lider på grund av för stora klasser, stökig omgivning och låg möjlighet till arbete i mindre grupper/grupprum tillsammans med undervisande lärare? Vilka möjligheter finns det för personal och elever att ge och få det stöd de behöver när klasserna blir större och fler elever vistas i samma lokaler? Får eleverna bättre betyg om de tvingas in i miljöer som orsakar stress och ångest för många elever med eller utan NPF-diagnoser? Om eleverna dessutom tvingas åka ännu längre väg till skolan minskas även elevernas fritid, vilket kan vara det enda som håller dem flytande i vardagen. Utifrån en förälder som har barn med koncentrationsproblem i surriga/bullriga/stökiga miljöer låter förslagen som ett recept på ökad skolfrånvaro och sjukskriven personal.
Alla skolor har att hantera elever med olika typer av behov. Det i sig är alltså inte en grund för ställa skolor/verksamheter mot varandra.

Har det gjorts någon ordentlig utredning om skoltätheten i Strömsund? Vi kräver att en sådan görs.
Ja, de finns en sådan i utredningen. Du kan ta del av den här på sidan via länken i rutan för Relaterad information.

Stämmer verkligen statistiken ni presenterar angående lärarbehörighet i Hoting? Menar ni att det bara är 35% behöriga lärare i högstadiet i Hoting? Det kan inte stämma.
Vi har utgått från den inrapporterade statistiken till SCB. Vi har i utredningen valt att redovisa på samma sätt som vi gör varje år i kvalitetsrapporterna och inte fått från nämnden att vi ska ändra detta utan den har, så att säga, varit nöjd med redovisningen. Sedan sker det ju förändringar under året som fångas upp i statistiken långt senare.

Ni svarar att sparkrav om 10,8 miljoner kr förenklat är skillnaden mellan vad rektorerna bedömde krävdes för att driva verksamheten under 2023 och den budget som förvaltningen fått sig tilldelad av kommunfullmäktige. Jag skulle vilja veta vart underskotten uppstår (vilka rektorsområden) och jag skulle vilja veta varför de uppstår, vilka typer av kostnader rör det sig om? (rör det sig om ökade personalkostnader? ökade lokalkostnader? ökade måltidspriser? ökade kostnader för skolskjuts? m.m.)
Dels är det generella kostnadsökningar men den största delen handlar om personalkostnader. Vi har, för att uttrycka det enkelt, för små grupper/klasser i förhållande till den ekonomiska situationen. Vi går inte in på enskilda rektorsområden på det sättet – vi har ett helhetsansvar.

Varför inte börja med att se över förvaltningsorganisationen i kommunen och om möjligt spara in på personalkostnader där innan ni förändrar skolstrukturen så att barnen får oacceptabelt långt att åka?
Förslag:
Slå ihop gymnasieskolan och grundskolan till en förvaltning = 1 förvaltningschef istället för 2 som det är i dag.
Slå ihop Miljökontoret och Tekniska till en samhällsbyggnadsenhet = 1 förvaltningschef istället för en förvaltningschef och en avdelningschef som det är idag.
Se över chefsstrukturen i samtliga förvaltningar.
Se över varför det behövs så mycket administrativ personal nu jämfört med när vi var betydligt fler invånare i kommunen.
Det pågår en översyn i kommunen. Vi tar med oss dessa synpunkter i det arbetet.

När ska nämnden besluta om omorganisationen?
Datumen för alla nämndsammanträden finns på kommunens webbplats. Nu närmast har barn-, kultur- och utbildningsnämnden möte den 26 oktober. I dagsläget vet vi inte när ett definitivt beslut kommer. 

Till sammanträdesdagar för 2023

Varför har man inte räknat på den besparing som sker ifall man slutar erbjuda ”nattis”, det vill säga barnomsorg på obekväm arbetstid. Den är väl inte lagstadgad verksamhet som tex. grundskola o förskola och borde dras in först. Ja egentligen all verksamhet som inte är lagstadgad borde rensas först, innan man rör den lagstadgade verksamheten.
Det har inte varit en del av utredningen.

Under dialogmötet i tätorten diskuterades frågan kring om man inte helt enkelt kunde avveckla förskolor successivt istället för att samla alla barn i ett hus. Det borde rimligtvis bespara kommunen mycket mer än att bygga om och anpassa Bredgårdsskolan. Du svarade då att man redan arbetar så men att det behövs en mer konkret plan, nu undrar många av oss varför man inte skulle kunna göra samma typ av plan för en successiv nedstängning? Siffrorna ni utgår från är ju likadana oavsett så det torde vara det mest effektiva sättet att lösa problemet på?
Nja, det är inte riktigt så enkelt för någon gång måste övergången ske, nu sker den egentligen efteråt eftersom vi inte kan lämna förrän gränsen är nådd. Dessutom är det så att en förändring på skolan måste föregås av ett investeringsbeslut.

Att lägga ner Bredgårdsskolan finns som ett alternativ. Skolnedläggningar ligger på en annan beslutsnivå (kommunfullmäktige) än nedläggning av högstadier (nämnd). Hur har ni tänkt att processen ska se ut här, med två inblandade beslutsnivåer?
I första skedet är förslaget att flytta verksamhet, inte att lägga ner den. Eventuella nedläggningar beslutas av kommunfullmäktige men det är inte aktuellt i det här läget.

Varför skulle högstadierna i Backe och Hoting skulle läggas ner för att förbättra likvärdigheten? På vilket sätt ökar likvärdigheten i och med detta?
Vattudalsskolan har haft problem i många år med att elever, i de flesta fall pojkar, inte blir behöriga till gymnasiet. Senaste åren är det runt 25 procent av eleverna som går ut nian som inte blir behöriga till gymnasiet. I Hoting ser det mycket bättre ut, de siffror jag har sett har Centralskolan haft 100% av eleverna som går ut nian som är behöriga till gymnasiet.
Med det man vet om kopplingen mellan att vara obehörig till gymnasiet och både psykisk ohälsa samt kriminalitet, verkar det här förslaget snarare försämra för våra barn att få bra förutsättningar i livet.
Vi har inte haft för avsikt i utredningen att ställa skolor mot varandra utan peka på lösningar som skulle kunna innebära att fler elever få tillgång till behöriga lärare. Vi har flera förslag i utredningen som vi tror kan leda till det. Siffrorna för behörighet har varierat något över åren men generellt har vi för låg behörighet i kommunen, vi behöver komma längre med fler elever.

Har jag missuppfattat det hela! Jag trodde att de frågor vi ställer här är till Strömsunds kommun och inte bara till BKUF...
Flera svar hänvisar till att det inte är barn-, kultur- och utbildningsförvaltningens ansvar utan det än ”någon annans” ansvar, men är det inte kommunens ansvar att se på helheten för att ordna detta??
Det är barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen som har skrivit utredningen och det är frågor som rör den som den här FAQ:n gäller. Därför är det också BKUF som svarar på frågorna här.

”(..)Ett är den förhållandevis korta tid vi fick på oss att göra utredningen sett till den lilla stab vi har. Det finns fler områden som är helt utelämnade i utredningen. Inget hindrar nämnden från att ge oss ytterligare uppdrag, inget i dagsläget tyder dock på att så skulle bli fallet”. Från ett tidigare svar. Hur är der motiverat med en kort tid för en sån här omfattande utredning?
Ställ gärna den frågan till de förtroendevalda i barn-, kultur- och utbildningsnämnden som gett oss i förvaltningen uppdraget att göra utredningen. Du hittar alla ledamöter här på webbplatsen.

Till barn-, kultur- och utbildningsnämnden

Med större elevantal och större klasser, hur avser ni att säkerställa kvaliteten på undervisningen, förhindra mobbning och förhindra det ökande drogproblemet i de centraliserade skolorna?
Ingår lärarkåren i undersökningen (personalenkäten)?
Har personalnedskärningarna kommunicerats med kollegorna, vilket går hand i hand med de föreslagna lösningarna?
Hur ser kompetens- och vidareutbildningskonceptet för lärare ut vid en centralisering?
Vi känner inte till att Hoting skulle ha ett ökat drogproblem, men har du information kring detta så meddela gärna rektorn direkt.
Vi har inte gjort någon personalenkät.
Budgeten för 2024 är inte klar ännu så det är för tidigt att säga något om effekterna.
Vi ser inte att kompetensförsörjningen skulle påverkas utifrån kompetensutvecklingsfrågorna.

Kan ni förtydliga, hur många barn är den ev nya förskolan på Bredgård tänkt rymma?

Det vet vi inte förrän vi vet hur lokalerna kommer att se ut.

Efter en period med minskat antal födda barn brukar en period med ökat barnafödande följa. Det ses ofta efter ekonomiska kriser i samhället. För tillfället är det ekonomiska läget i Sverige tungt, men sedan väntar förhoppningsvis en bättre tid ekonomiskt - och inte omöjligt fler barn som föds. Finns utrymme för ett ökat antal barn i givna förslag eller tar de bara hänsyn till den just nu negativa trenden och prognosen?

Just det tar vi inte hänsyn till i prognosen. Det som däremot är signifikant är att befolkningsstatistiken är konstant negativt och har så varit i 50–60 år. Så en eventuell ökning sker från en lägre nivå.

Vilka fördelar finns för barnen i deras vardag (för de flesta är det större delen av den vakna tiden) att vistas på en stor förskola jämfört med på en mindre?
Framför allt ska vi påpeka att avdelningen i sig inte behöver vara större än på en mindre förskola. Sedan ser vi att det blir enklare att bemanna upp och omfördela inom en större förskola vilket gör att vi kan minska behovet av externa vikarier som kommer in. Sedan ser vi också att på större förskolor kan man jobba med grupper på ett helt annat sätt.

Vem har gjort barnkonsekvensanalysen? Är det BKU som gjort den? Och isåfall, finns den kompetens verkligen inom den gruppen eller är de för partiska till sitt egna beslut för att se det på ett objektivt sätt? Jag hoppas det är någon utomstående som anlitats för att göra denna analys.

Det är barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen, BKU, som har gjort barnkonsekvensanalysen och vi har utgått från Sveriges kommuner och regioners modell. Läs den gärna och jämför med andra kommuner som gjort barnkonsekvensanalyser.

Inom förvaltningen ska vi ju klara av att jobba fram underlag till nämnden på ett sakligt och korrekt sätt. Det tycker jag att vi har lyckats med och om det finns andra synpunkter kring det får du gärna vara lite mer specifik kring vad kritiken gäller.

Vad händer nu?

Det vi jobbar för är att göra det bästa för barnen i vår kommun. Det kan innebära en stor omställning för en del, men vi behöver se över hur vi säkerställer att varje barn får den utbildning de har rätt till. Nu går vi vidare och fortsätter utreda det som behövs, och samlar in synpunkter från berörda. Nästa möte för politikerna i nämnden är den 26 oktober.

Hur kan jag som vårdnadshavare lämna synpunkter på skolutredningen?

Vi har under oktober genomfört tre dialogmöten i Backe, Hoting och Strömsund där det fanns möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor. Det går även att skicka in frågor om skolutredningen via formuläret längst ned på sidan eller kontakta ordförande i barn-, kultur- och utbildningsnämnden.

Ledamöter i nämnden

Hur får jag information om vad som händer kring skolutredningen?

Vi kommer att löpande att uppdatera informationen på vår webbplats och även skicka ut information genom skolornas och förskolornas rektorer. Vår avsikt är att man ska veta vad som händer.

Varför föreslås dessa beslut om förändringar?

Vi vill förbättra utbildningskvaliteten för att säkerställa att fler barn får den utbildning de förtjänar och att studieresultaten blir bättre. I vår kommun är det för få som når upp till så pass goda resultat att de klarar av att söka till gymnasiet, och vidare till högre studier. Vi har utmaningar som vår kommun delar med många.
Genom förslagen som även minskar kostnaderna i skolsystemet, tror vi att vi kan möta dessa utmaningar på ett bättre sätt.

När kommer förändringarna att träda i kraft om de blir verklighet?

Vi kommer att arbeta på ett genomförandeprogram efter att politikerna fattat beslut om förslagen. Förändringarna kommer vi att genomföra stegvis under de närmaste åren.

Under hela processen kommer vi att hålla dig som invånare informerad och ha en öppen dialog med berörda i kommunen.

Hur ska förändringarna genomföras när nämnden tagit beslut?

Vi förstår att övergången behöver vara så smidig som möjligt för barn och elever. Därför kommer skolledning, lärare, vårdnadshavare och andra intressenter att samarbeta för att minimera eventuella störningar och se till att förändringarna blir så bra som möjligt för alla.

Vad kan förslagen innebära för högstadieelever i Hoting och Backe?

Vi förstår att det kan vara oroande för dig som har barn i Kyrktåsjö, Hoting och Backe. Ett av förslagen innebär att högstadieeleverna i dessa områden flyttas till Vattudalsskolan i Strömsund. Om politikerna tar det beslutet, är det i så fall för att skapa en mer resurseffektiv skolmiljö och förbättra utbildningskvaliteten.

Vad kan förslagen innebära för högstadieelever i Strömsund?

Förslagen innebär att Vattudalsskolan i Strömsund kan få fler elever och större klasser. Om besluten blir verklighet kommer skolan att ta fram en plan för en smidig övergång så att både nya och gamla elever samt personal kan känna sig trygga och väl omhändertagna.

Hur kommer skolskjutsarna att påverkas?

Vi kommer att anpassa skolskjutsarna för att säkerställa att eleverna har tillgång till sina nya skolor enligt de beslut som tas. Vi är medvetna om att detta kan väcka frågor, och vi kommer fortsätta att noggrant utreda och kommunicera hur skolskjutsarna kommer att påverkas i framtiden.

Hur tänker ni kring att det kan bli långa resvägar för vissa elever?

Vi är medvetna om att långa resvägar kan vara en utmaning och är med på att detta är en balansgång då vi även vill satsa på att ge eleverna rätt till en kvalificerad utbildning.

Redan idag har vi elever som har lång resväg och det är en utmaning som vi måste hantera inför varje läsår. Vi har i vissa delar av utredningen sett att resvägen kan bli för lång, vi bör därför fortsätta att utreda den frågan och se om det finns alternativa lösningar.

Hur stort problem är bristen på behöriga lärare?

Bristen på behöriga lärare är en av de största utmaningarna vi står inför. Vi vet hur viktiga lärare är för barnens utbildning och vi kämpar för att lösa detta problem.

Det är en utmaning som påverkar hela landet och vi arbetar aktivt med att göra våra skolor mer attraktiva för kompetent pedagogisk personal. Det är en långsiktig plan med våra förslag som syftar till en satsning på en god lärmiljö, för alla, både elever och lärare.

Vad gör kommunen redan idag för att hantera bristen på behöriga lärare?

Vi investerar tid och resurser i att stödja lärare som redan arbetar hos oss för att de ska kunna uppnå rätt behörigheter genom utbildning samtidigt som de jobbar hos oss. Vi annonserar också efter lärare när det behövs, men det är viktigt att förstå att bristen på behöriga lärare är en nationell utmaning, och vi konkurrerar med hela landet om den kompetens som finns.

Hur bidrar förslagen i skolutredningen till fler behöriga lärare?

Förslagen i skolutredningen syftar till att skapa en suverän skolmiljö och förbättra arbetsförhållandena för lärare. Det är viktiga faktorer som vi tror kommer att locka fler pedagoger till våra skolor. Sammantaget är våra förslag att se som en del av en satsning för hela samhället för att säkerställa att barnen får den bästa utbildningen som är möjlig.

Hur kommer förskolan i Strömsunds tätort att vara organiserad enligt förslagen?

Om nämnden fattar beslut om att organisera om verksamheten i Strömsunds tätort enligt förslaget i utredningen, kommer det att innebära att vi skapar en större förskola, som kan kompletteras med ytterligare en verksamhet på sikt.
Oavsett vilket beslut nämnden tar innebär det vikande barnunderlaget att vi måste stänga verksamheter i Strömsunds tätort.